I morse när jag promenerade utanför Garnisonen i Stockholm fick jag syn på dessa tre skyltar som hängde på rad. Jag vet egentligen inte vilka de här företagen är och vad de gör (trots att man kan gissa sig till det av namnen), men det som slog mig var hur lika loggorna är.

Den viktigaste anledningen till det är förstås "rundheten" i symbolerna som ingår i loggorna. Frågan jag ställer mig är var dessa företag har fått tag på sina loggor? Är det hemarbete, byrå eller något annat? Resultatet är i alla fall det motsatta till vad logotyper bör göra: särskilja.







Christian Bye, chefredaktör

"Algoritm-rekommendation"

Beskriver en datorgenerad rekommendation på t.ex. en on-line bokhandel som baseras på försäljningsstatistik, inte på en persons åsikt om huruvida två böcker passar ihop. 

Källa: The Long Tail av Chris Anderson

Christian Bye, chefredaktör

Vi måste få fram fler entreprenörer i Sverige. Det är det som skall/kan rädda tillväxten på sikt och se till att vi har råd att betala sjukvård och pensioner åt kommande generationer. Så enkelt är det.

Det är viktigt att tänka på att alla entreprenörer inte måste starta eget och bli ett nytt Microsoft på 25 år. Många etablerade företag skulle tjäna på att coacha anställda att tänka i lite mer "entreprenöriella" banor (det finns en term, intraprenör, som syftar på en specifik person som utvecklar ett företag inifrån, men jag menar på en mer generell nivå). Det här ligger också helt rätt i linje med att de anställda måste bli mer delaktiga i varumärkesbyggandet.

Ett bevis bland många på att något måste göras är Dagens Industris månatliga bilaga Diego och deras "chefsanalys". Här har man under femton nummer intervjuat och analyserat chefer och ledare, allt från Ebba von Sydow till Horace Engdahl och Fredrik Reinfeldt, och sedan placerat in dem i en "chefsmatris". Denna matris består av de fyra fälten Behärskad, Impulsiv, Byråkrat och Entreprenör. Så här ser fördelningen ut:

Behärskad/byråkrat

Anitra Steen
Fredrik Reinfeldt
Anna Wahl
Horace Engdahl
Inga-Britt Ahlenius
Håkan Syrén
Gudrun Antemar

Behärskad/entreprenör

Ebba von Sydow
Micael Bindefeld
Filippa Knutsson

Impulsiv/byråkrat

Tiina Rosenberg
Cissi Elwin
Carin Götblad

Impulsiv/entreprenör

Thomas Bodström
Torsten Jansson

(Tilläggas bör att Thomas Bodström var den som hamnade allra närmast mitten av alla och skulle således egentligen kunna räknas till alla kategorierna.)

Så frågan blir: hur skall vi skapa mer impulsivitet och mindre behärskning? Fler entreprenörer och färre byråkrater? Svaren hänger tyvärr i luften...

Christian Bye, chefredaktör

Hur skapar man "hajp"? Det säger sig Sony Ericssons nordiska marknadschef Ola Lilja-Molén veta i Dagens Industri. Man skall nämligen lansera mobiltillverkarens senaste tungviktare X1 på sådant sätt.


Xperia X1

X1 är den första modellen i Xperia-serien och den benämns "multimediatelefon". Vad gäller marknadsföringen går man just nu in i "intrigfasen" vilket bland annat sker med nio avsnitt av den s.k. Johnny X-filmen. I den får man följa Johhny X när han "letar svar på vem han är" samt även se "hur han söker sig själv". Det hela är kopplat till de nio paneler som finns på X1. Enligt Lilja-Molin tänker man i termer av "livet upphöjt till nio".


Den mystiske Johnny X

En spännande ny telefon som riktar sig till en ung, urban, köpstark, trendsättande publik? En snygg och smidig lur som skall tilltala iPhone och PSP-användare med stora krav på både utseende och prestanda, och som har plånbok att betala med? En flirt med gamer-generationen som snart tar steget ut i arbetslivet?

Nej, Sony Ericssons X1 skall tilltala... affärsmän! Jag antar att det inte bara är jag som tycker att det föreligger en uppenbar paradox mellan Johnny X och killen i grå kostym på andra sidan gatan? Eller affärsmän i allmänhet och kvasifilosofiska begrepp som att "söka sig själv"?

Värst är ändå att Sony Ericsson använder begrepp som "hajp" och "intrigfaser" i en tid då det sedan länge är konstaterat att företag inte längre kan tvinga konsumenterna till ett visst beteende; det är konsumenterna själva som gör jobbet. Vad Sony Ericsson måste göra är att skapa en så bra och fantasieggande produkt att folk inte kan hålla fingrarna borta, som de tar till sig och gör till "sin".

Givetvis tänker jag på iPhone.

Vad är det som är så svårt med att titta på Apple och försöka göra åtminstone lite, lite som de? Antagligen är problemet att det kräver så mycket mod och i viss mån galenskap att ett svenskt-japanskt företag aldrig kommer att kunna göra de saker som Apple har gjort och fortfarande gör.

När Sony Ericsson tänker på hur man skall få konsumenterna att gilla den nya fräcka luren man har gjort tänker istället Apple på hur de produkter de säljer skall förändra världen. Det kanske låter pretentiöst i svenska öron, men det fungerar.

Christian Bye, chefredaktör

Jag är mycket glad och stolt över att vi har slutfört ännu ett fullmatat nummer av BrandManager som kommer ut i månadsskiftet. Temat är Förändring, eller "change management" om man vill använda ett lite mer målande engelskt uttryck.

Förändring påverkar oss alla, och vi måste också alla ta ställning till hur vi skall förhålla oss till den. De organisationer som ser förändring som en möjlighet till nya affärer är vinnarna, de som ser förändring som ett nödvändigt ont tvingar sig själv att jobba i motvind. Som Darwin sa: "det är inte den starkaste eller den mest intelligenta som överlever, det är den som bäst anpassar sig till förändring".

Förutom en rad intervjuer (bl.a med Johan Staël von Holstein) så har vi även med en fallstudie över Hasselblad, ett internationellt bidrag från varumärkesforskarna Majken Schultz och Mary Jo Hatch, presentation av undersökningen Sveriges företag om design 2008, Brand Orientation Index och språkvetaren Einar Korpus om knep inom reklamen, samt mycket annat.

Ett späckat nummer med andra ord, som gott och väl räcker till nästa nummer som kommer i mitten av december och som bl.a. handlar om Medias varumärken.

Trevlig läsning!

Christian Bye, chefredaktör

Jag nämnde i ett tidigare inlägg tidningen Vogues slogan "Before it's in fashion, it's in Vogue" som ett bra exempel på en slagkraftig "one-liner". Häromdagen såg jag en annan som också sitter som en smäck:

"We live in Financial Times."

Antagligen är det all träning i att sätta slagkraftiga rubriker som gör att just tidningar klämmer fram så bra slogans.

Är det för övrigt någon av läsarna som har exempel på väldigt bra, extremt dåliga eller på andra sätt intressanta slogans får ni gärna mejla in dessa till redaktion@brandmanager.se så kör vi en slogans-special längre fram!

Christian Bye, chefredaktör

I dagens SvD tar Lars Berge upp ett mycket intressant begrepp i sin krönika. Det är den amerikanske författaren och journalisten Rob Walker som myntat ordet "murketing", vilket Berge översatt till "mörknadsföring". Det handlar helt enkelt om hur marknadsförare har ändrat strategi då konsumenter blivit mer skeptiska, till allt mer suggestiva och psykologiska metoder. 


Rob Walkers bok Buying In.
(Foto från Amazon.com.)

Berge tar ett exempel från Red Bull och deras sätt att marknadsföra sin energidryck. I Sverige har man bl.a. låtit en "mystisk välgörare" gå från bar till bar i Göteborg och fråga bartendern vad han eller hon rekommenderar. Blir svaret något vari Red Bull ingår så får bartendern en iPod! När ryktet om detta spred sig i krogvärlden såg snart varenda bartender till att det fanns österrikisk energidryck i kylen. Ett smart drag på mikroskalan som kompletterar Red Bulls supersatsningar på t.ex. Formel 1.

Men vad är det egentligen som är så fantastiskt med Red Bull? I undersökning efter undersökning konstateras att det verksamma ämnet i Red Bul, taurin, inte har någon uppiggande effekt. Ändå säljs det varje år 1,9 miljarder burkar Red Bull och i samtliga fall är det för att den som dricker skall bli pigg (det kanske finns en och annan som dricker Red Bull för smaken även om det är svårt att tro).

Styrkan i Red Bulls marknadsföring, förlåt mörknadsföring, är helt enkelt att få alla dessa konsumenter att faktiskt uppleva att de blir piggare trots att effekten inte är bevisad. Samt även säga till andra konsumenter hur pigg man blir.

Christian Bye, chefredaktör

Det är viktigt hur man ser ut och vad man gör, det budskapet går inte att missa i samhället. Kläder, kropp, bil, mat, allt spelar roll för din identitet. För den som håller på med varumärken är detta självklart och en viktig del i det dagliga arbetet.

Men att detta också är ett område med många gråzoner står klart. Marknadsföringslagen säger bl.a. att man inte får skrämma konsumenter. Exakt vad det innebär att skrämma någon är dock mer oklart. Mången reklam anspelar istället på osäkerhet. Det implicita budskapet är "om du inte använder vår produkt kommer du att framstå i sämre dager än om du gör det". Jag tycker att det handlar om en gråzon, man utgår ju ifrån människors rädsla att lukta illa eller att man skall se konstig ut i håret.

Att det finns företag som gör detta på en daglig basis är dock inget vi höjer på ögonbrynen åt. Det är deras fulla rätt att bestämma hur reklamen skall utformas så länge den följer lagen, gråzon eller ej. Men när statliga monopolet Apoteket gör samma sak så stannar åtminstone jag till. Bilden nedan är en del i en kampanj som för tillfället vevas i Apotekets regi.


Ett av Apotekets skyltfönster.

En viktigt produkt i denna kampanj vid sidan om tandkräm och tandtråd är SB12, ett munskölj som skall motverka dålig andedräkt. I reklamen har man vänt sig till konsumenter i alla åldrar, men ett visst fokus på ungdomar verkar finnas. En av senaste filmerna bygger på två tonåriga tjejer som står och diskuterar killar, dejter och kyssar på samma gång som de använder SB12.


Ur SB12:s reklamfilm.

Kanske är jag överkänslig, men jag tycker nog inte att ett livstidsberoende av munskölj är något att eftersträva hos landets ungdomar hur viktigt det än är med en god munhygien. Dålig andedräkt är ett symptom, precis som huvudvärk, och bör behandlas som ett sådant.

Överlag känns det som om Apoteket är ute på djupt vatten här, och jag frågar mig vilket deras främsta fokus: att "ansvara för en säker, effektiv och rationell läkemedelsförsörjning" som det står på deras hemsida eller om det bara handlar om att sälja?

Christian Bye, chefredaktör

Att hitta en give-away som passar bra ihop med ens varumärke är inte det lättaste. Det visar sig bland annat i att många gåvor i samband med köp eller liknande inte har någon klar koppling till varumärke/vara/tjänst och därmed inte riktigt fyller sin funktion.

Men ibland glimmar det till. Som i ett exemplet nedan där någon på Mr. Jet (eller hos deras byrå/er) har tänkt till och kopplat ihop sadelskydd och dåligt väder = parkera cykeln, köp solstol hos Mr. Jet och dra till varmare breddgrader.  

Och även om man inte har tillfälle/råd att dra iväg så har man fått en praktisk ersättare till den fula plastpåsen som skydd mot blöt rumpa. Well done, Mr. Jet!

Sadelskydd från Mr. Jet

Christian Bye, chefredaktör

Stiftelsen Svensk Industridesign (SVID) är en organisation som verkar som en "drivande kraft för integrering av design som strategisk och operativ del i näringslivets utveckling". Nyligen släppte man resultatet från den mycket intressanta och spännande undersökningen Svenska företag om design 2008. 

Det viktigaste och mest övergripande som man kommer fram till är att de företag som ökat sina designinvesteringar också växer snabbare än de som inte gjort samma satsning. Företag som jobbar strategiskt med design är också mer innovativa samt exporterar mer.

Vi ser fram emot att skriva mer om den strategiska designens betydelse för såväl varumärkes- som affärsutveckling, och nästa nummer av BrandManager kommer bl.a. att innehålla en lite djupare presentation av SVID:s designundersökning. 

Här kan man läsa mer samt ladda ner rapporten.

Christian Bye, chefredaktör