Men att detta också är ett område med många gråzoner står klart. Marknadsföringslagen säger bl.a. att man inte får skrämma konsumenter. Exakt vad det innebär att skrämma någon är dock mer oklart. Mången reklam anspelar istället på osäkerhet. Det implicita budskapet är "om du inte använder vår produkt kommer du att framstå i sämre dager än om du gör det". Jag tycker att det handlar om en gråzon, man utgår ju ifrån människors rädsla att lukta illa eller att man skall se konstig ut i håret.
Att det finns företag som gör detta på en daglig basis är dock inget vi höjer på ögonbrynen åt. Det är deras fulla rätt att bestämma hur reklamen skall utformas så länge den följer lagen, gråzon eller ej. Men när statliga monopolet Apoteket gör samma sak så stannar åtminstone jag till. Bilden nedan är en del i en kampanj som för tillfället vevas i Apotekets regi.
Ett av Apotekets skyltfönster.
En viktigt produkt i denna kampanj vid sidan om tandkräm och tandtråd är SB12, ett munskölj som skall motverka dålig andedräkt. I reklamen har man vänt sig till konsumenter i alla åldrar, men ett visst fokus på ungdomar verkar finnas. En av senaste filmerna bygger på två tonåriga tjejer som står och diskuterar killar, dejter och kyssar på samma gång som de använder SB12.
Ur SB12:s reklamfilm.
Kanske är jag överkänslig, men jag tycker nog inte att ett livstidsberoende av munskölj är något att eftersträva hos landets ungdomar hur viktigt det än är med en god munhygien. Dålig andedräkt är ett symptom, precis som huvudvärk, och bör behandlas som ett sådant.
Överlag känns det som om Apoteket är ute på djupt vatten här, och jag frågar mig vilket deras främsta fokus: att "ansvara för en säker, effektiv och rationell läkemedelsförsörjning" som det står på deras hemsida eller om det bara handlar om att sälja?
Christian Bye, chefredaktör
