Det råder hög konkurrens på marknadsföringsområdet. Många är de lådor som slås upp med erbjudande om ny syn på kommunikation och strategi, vare sig det handlar om pr, reklam eller varumärkesstrategi. Kanske är det lika bra att ta i rejält, som amerikanska Brand City, Inc. gör med sin Brand Man, som leder ett helt team av "branding experts" som skall hjälpa företag att skapa den "brand power" man behöver för att bli marknadsledande. 

Brand Man to the rescue.

/Christian Bye, chefredaktör

För den som gillar New York (och välgjorda nyhetsbrev överlag) är sajten Manhattan Users Guide (MUG) alltid informativ och rolig (om ni tittar in, passa även på att prenumerera på nyhetsbrevet). På MUG får man bl.a. reda på utställningarna och föreställningarna som inte dyker upp i svensk press (eller amerikansk heller för den delen) och restaurangrekommendationerna känner man ofta inte igen de heller. Diverse anekdoter, shoppingtips och annat smått och gott kryddar anrättningen.

MUG verkar även, i likhet med Sverigevännen Tyler Brûle, ha en viss förkärlek för det skandinaviska. I det senaste nyhetsbrevet lyfts svenska Lotta Jansdotter fram som bor i Brooklyn och jobbar med bl.a. textilier och keramik. Jansdotter har precis kommit ut med en ny bok, Lotta Prints, och hon har också sedan tidigare skrivit en bok om att sy vilken har publicerats i Japan.

MUG startades 1992 av Charlie Suisman och var då det första nyhetsbrevet om vad som händer på Manhattan och i kringliggande stadsdelar. Pappersversionen lades ner 2000, och 2002 dök så nätversionen upp. MUG:s ledord är integritet och Suisman har varit mycket noggrann med vilka som fått annonsera i nyhetsbrevet (i pappersversionen fanns det inga annonser alls!). I dag har MUG på newyorkiskt manér lyckats kombinera stil och klass med underground och genom det skapat en mycket tilltalande produkt, såväl i innehåll som i marknadsföring.

/Christian Bye, chefredaktör

Red Bull ger sig in i Cola-kriget med sin nya produkt Red Bull Simply Cola. Cola-segmentet är ett av de mest konkurrensutsatta inom dryckesbranschen med mycket höga insatser vad gäller marknadsinvesteringarna, och jättarna Coca-Cola Company och PepsiCo har mutat in nischer som man bevakar som hökar. För en ny spelare som Red Bull kan det vara svårt att ta mer än några få procent av denna marknad, och i så fall i första hand från segment som inte direkt har att göra med huvuddelen av marknaden. Det kan också föreligga risk att man kannibaliserar på sin egen starka position inom energidryck.

Så varför gör man det? Inga klara svar har kommit från Red Bull som mer eller mindre på egen hand skapade den eftertraktade energidrycksmarknaden för ett antal år sedan. Coca-Cola har försökt slå sig in där med produkter som Burn och Blak men har inte lyckats. Och det lär antagligen vara ändå svårare för Red Bull att förstå mekanismerna på den traditionella cola-marknaden än vice versa. Kanske är det för att visa att även Red Bull är tillräckligt stora för att kunna vara med och nafsa på andras territorier, men sanningen är antagligen snarare den att man helt enkelt är ute efter nya områden att tjäna pengar på.

Ännu underligare blir det när det står klart att Red Bull Simply Cola i första hand skall säljas på att drycken är mer naturlig än sina konkurrenter, med smaken tagen från äkta kokablad, och inte heller ha högre koffeinhalt, vilket kunde passa in i varumärkets övriga löfte. Detta ekologiska löfte har även PepsiCo gett sig in på med sin Pepsi Raw som har börjat säljas i England. Frågan är om ekologisk cola-dryck är ett allt för svårt begrepp att lansera och om konsumenterna kan jämka samman denna dryck med ekologi och sundhet.

/Christian Bye, chefredaktör

Jag skrev i ett tidigare inlägg om Telias beslutsångest vad gäller språket de använder i sin reklam. Här kommer ytterligare två exempel som visar att Telia inte riktigt vet vilken fot de skall stå på. Jag ställer mig frågan om det är samma byrå som ligger bakom de här annonserna och i så fall, hur har man tänkt?







/Christian Bye, chefredaktör

Frågan ställs allt oftare: är en viss reklam smart, sexig och snygg eller är den bara fördomsfull, stereotyp och dum? Viss reklam verkar leka med begreppen, försöker kanske tänja och utmana bilden av manligt och kvinnligt, i många andra fall är det bara korkat och drygt. I några fall är det så illa att reklamen blir anmäld till ERK, Näringslivets Etiska Råd Mot Könsdiskriminerande Reklam. 

Jag brukar ha ganska klart för mig vad jag tycker. När jag ser en reklam som på ett eller annat sätt anspelar på kön så bildar jag mig direkt en uppfattning, bra eller dåligt. Men ibland är det inte så lätt, som med NK-reklamen som damp ner i brevlådan i går.



Bilderna ovan är från omslagen på två broschyrer som sändes ut, en till killar och en till tjejer. (Vilken kom till vem kanske ni undrar? Tjej till tjej, kille till kille.) Resten av broschyren är som omslaget: kvinnan är vän, oskuldsfull, sexig. Killen är tuff, stark, kaxig. 

Men på samma gång har NK anspelat på stereotyper som inte känns allt för negativa, den klassiska Hollywoodfilmens stjärnor som t.ex. Rita Hayworth och James Dean. Detta är något som ofta känns avlägset när man ser de reklamer som anmäls till ERK där Playboy Mansion och Deltagänget snarare är modellen.



Så frågan blir: harmlös lek med ikoner eller en cementering av könsstereotyper? 

/Christian Bye, chefredaktör

Att få till en bra slogan är inte så lätt. Här är ett exempel på en som är lyckad, för amerikanska modetidningen Vogue:

Before it's in fashion, it's in Vogue.

Kort och koncis, relaterar till ämnet, inbegriper tidningsnamnet, ligger bra i munnen. Vad mer kan man önska?

//Christian Bye, chefredaktör

Att vara ”mittemellan-varumärke” fungerar inte så bra i begynnande lågkonjuktur, i alla fall inte om man säljer lyxprodukter. Tidningen Fortune rapporterar om att de som säljer ”affordable luxury” (som t.ex. handväskor för runt $300) på senare tid har haft svårt att hitta nya konsumenter och behålla de gamla. De har helt enkelt blivit trängda mellan de riktigt billiga och de väldigt dyra märkena.

Så vad kan man då göra för att ta sig ur den utsatta mittenfållan? Inte helt oväntat finns det två huvudalternativ: antingen bli dyrare eller bli billigare. Märket Coach har valt det förra, då företaget nyss meddelade att 40 av företagets totalt 300 butiker skall uppgraderas till en lyxigare variant där dyrare produkter kommer att erbjudas. Historiska Tiffany & Co går åt andra hållet och i sin nya butik i Kalifornien satsas det enbart på silversmycken som kostar från $200 och nedåt.

Silversmycke från Tiffany, $135. Ett vrakpris?

//Christian Bye, chefredaktör

Telia har alltid haft lite svårt att bestämma sig hur man vill uppfattas i sin marknadskommunikation. Under en längre tid har man haft en serie tv-reklamer där vi får följa hur det går för den s.k. Telia-pappan och hans två barn. Det finns säkert en anledning till det, men denna reklam (eller rättare sagt de personer som är med i reklamen) har inte dykt upp i några andra reklamsammanhang.


Telia finns i alla hus, 60's style.

I sin printreklam har Telia på senare år istället valt en rad olika uttryck, varav ett av det senaste är det som kan ses här ovan (DN 25/3). Här har man använt ett helt nytt uttryckssätt som i mina ögon inte på någon punkt stämmer överens eller passar ihop med övrig Telia-reklam. Jag kan bara ställa mig frågan: varför?

//Christian Bye, chefredaktör

I dagens SvD (23/3) skriver Martin Jönsson om Coops reklambyråbyte och vilken anledningen till detta skulle vara. Han kommer fram till att svaret till stor del ligger i att reklamen, hur vacker och prisbelönt den än må vara, inte återspeglar varumärket Coop. Jönsson avslutar med att konstatera att det viktigaste för Coop i samarbetet med sin nya byrå, vilken det nu blir, är att hitta en bättre koppling mellan reklam och varumärke.

Exempel på Coops vackra reklam med grönsaker som kroppsdelar.

Detta är nog sant och visst, men också väldigt problematiskt om man för en stund klär sig i rollen som Coops varumärkesansvarige. Ganska snart framträder bilden av ett varumärke som egentligen inte har någon klart innehåll eller betydelse alls. Coop har t.ex. ingen tydlig unik position som Vi-kedjan som säger sig vara ”varumärkenas försvarare” genom att enbart satsa på kända producenter och inte ha några egna varumärken som de flesta andra storspelare har. Coop har heller inte ett enskilt butikskoncept att arbeta med, livsmedel är bara en gren bredvid t.ex. mixerapparter, glödlampor och skiftnycklar. Lägg till detta en lång rad egna varumärken och vi har en ganska svårarbetad portfölj att utgå ifrån.

En salig blandning.

Detta för mig osökt in på tanken att vad Coop i första hand behöver är en strategisk varumärkesbyrå och inte en ny reklambyrå. Man behöver helt enkelt komma fram till vad Coop egentligen är och står för innan man kontaktar en reklambyrå för att få hjälp med hur man skall visualisera varumärket.

Att hitta Coops ”själ” kan dock bli en ganska svår nöt att knäcka, då det finns så mycket i företagets historia som i dag inte längre är så lätt att använda som bas för kommunikationen, t.ex. de kooperativa rötterna. Det finns också en rad märkliga varumärkesbeslut att utreda, som t.ex. att byta namn på två starka egna varumärken, från Signum och Blåvitt till Coop och X-tra.

Blåvitt blev X-tra.

Som en utgångspunkt för förändringsarbetet skulle Coop mycket väl kunna använda den ekologiska position som man varit duktiga på att etablera. Varumärket Änglamark är ett gott exempel på detta, och Coop har även som ambition att alla butiker på sikt skall vara KRAV-märkta. 

Änglamark kan bli ett viktigt redskap för Coop.

//Christian Bye, chefredaktör

Mp3-spelare med statiska hårddiskar (iPod, iRiver, Creative etc) utmanas av system som bygger på lösa minneskort, s.k. flashminnen. SanDisk är en av världens största tillverkare av minneskort och även uppfinnare av tekniken, och man tillverkar nu också bärbara spelare som använder sig av dessa kort. Senast i raden är Sansa Fuze som 60 gram lätt, 75 mm tunn och med en batteritid på 24 timmar låter ganska tilltalande även för en iPod-fantast som mig själv. I Fuze använder man sedan 2, 4 eller 8 gb stora s.k. microSD-kort som enkelt kan flyttas mellan t.ex. spelare, dator och mobiltelefon.

SanDisk samarbetar med en rad aktörer i musikbranschen för att göra systemet tilltalande, och i ett introduktionserbjudande får de som köper en ny Sansa Fuze ett 8 gb microSD-kort på köpet som är förladdat med musik från band som bl.a. Nada Surf och Of Montreal.

Jag tror att det mest attraktiva, och det som gör att det här kan bli en utmanare till de etablerade varumärkena, ligger i flexibiliteten som det flyttbara kortet ger. I dag pratar vi om musikspelare, datorer och telefoner, men inom en snar framtid kommer troligen varenda teknisk pryl att ha en kortplats för microSD, vilket i sin tur kommer att betyda mängder av nya möjligheter för varumärkessamarbeten av olika slag.

//Christian Bye, chefredaktör

Mer från Fast Company. Tidningen presenterar i sitt senaste nummer (March 2008) listan Fast 50 bestående av de företag som man anser är världens mest innovativa. På plats 5 t.o.m. 1 kom:

5. Ideo.

Designbyrån från Palo Alto jobbar bl.a. med non-profitkunder som Röda Korset, Acumen Fund och CDC, vilka alla är ganska invecklade uppdrag. Men de har även designat förarkabinen till jetplanet Eclipse 500 Very Light Jet och LCD-skärmar till Samsung, vilka båda har vunnit prestigefyllda designpriser. Men det som genererat allra mest buzz är det system som man designade för Bank of America som grundade sig på forskning gällande kvinnors avrundningsvanor. Man kom fram till att väldigt många rundade av uppåt till närmsta jämna tal och utifrån det skapade man en (gratis) tjänst, Keep The Change, där de avrundade örena går direkt in på ett sparkonto. Under det första året som kampanjen pågick blev 2,5 miljoner bankkunder medlemmar!

4. General Electric.

GE kom med på listan inte på grund av sin historia utan på grund av de ganska banbrytande produkter som man jobbar med nu. Bland dessa kan nämnas en CT-scanner som minskar strålningen med 50 procent och ett hybridlokomotiv som minskar utsläppen med hälften. Till detta planerar man att kunna lansera organisk OLED belysning till konsumentmarknaden kring år 2010.

3. Facebook.

Trots en lång rad uppmärksammade marknadsföringstabbar har Facebook etablerat sig som en riktigt tung aktör på Internet. Företaget värderas i dag till 15 miljarder dollar, mycket tack vare Microsofts nyliga investering på 240 miljoner dollar.

2. Apple.

Apple kanske snart stöter på en rad nya problem, men under de senaste åren har företaget inte gjort många fel. Produkter som iPhone, iPod Touch och det nya operativsystemet Leopard har medverkat till en enorm inkomstökning för företaget.

1. Google.

På anställningsintervju hos Google kan man få frågan: om du fick möjlighet att använda Googles tillgångar för att förändra världen, vad skulle du göra då? Och om man kan svara på den frågan tillfredsställande så fortsätter Google att ställa frågor när man väl blivit anställd: tycker du att vi tar vara på din kompetens?, får du allt du behöver för att komma på något nytt? 

Google betraktar information som en grundläggande och livsviktig råvara, av samma dignitet som vatten. Detta har lett fram till ett företag med 16 000 anställda med en omsättning på 14 miljarder dollar och som sätter ära i att försöka utveckla produkter som kommer att förändra världen.

---

Som enda nordiska företag hittas Nokia på en hedrande sjundeplats, bl.a. på grund av den höga globala marknadsandelen (36 procent) och deras känsla för att skräddarsy produkter till lokala marknader (färgglada mobiler i Indien och Mellanöstern, telefoner utan skrivna menyer i områden med låg läskunnighet). Men man pekar även på utmaningen som den nordamerikanska marknaden utgör där man endast har 10 procent av marknaden.

Läs mer och få hela listan här.

//Christian Bye, chefred.

Kelli Delaney var med och startade den väldigt framgångsrika och populära tidskriften US Weekly. Nu relanserar hon märket Members Only. I amerikanska affärsmagasinet Fast Company anger hon tre specifika åtgärder som måste till för att bygga ett nischvarumärke inom kläder för unga tjejer i dag:

Välj rätt butiker. Många av dagens mer inflytelserika konsumenter vill inte handla på kedjor som upplevs som massproducerande. Kelli Delaney nämner bl.a. Scoop och Kitson som exempel på butiker som attraherar ”rätt” målgrupp.

Var noggrann när det gäller att välja vem och vilka (om någon) som skall användas som kändis-ansikten för märket.

Hitta rätt redaktionell approach för märket vad gäller marknadsföringen. Det är inte bara viktigt i vilken media man syns, utan även var, när och hur.

//Christian Bye, chefred.

I senaste numret av Time Magazine (March 24, 2008) presenteras tio idéer som i dag är delaktiga i att förändra världen. Här är en sammanfattning av dessa parametrar, som kan vara en viktig del i den ack så angelägna omvärldsanalysen. Men det gäller att hänga med i svängarna, eftersom punkterna rör ganska skilda områden...

1. Nationella intressen fungerar inte på sikt.

Vår gemensamma överlevnad kräver globala lösningar, och den viktigaste är ”sustainable development”. FN beräknar att vi kommer att vara drygt nio miljarder människor på jorden år 2050 och om det skall fungera rent praktiskt måste vi inse att utveckling inte längre kan ske endast på en eller några kontinenter. Vi måste betrakta problem som t.ex. klimatförändringar med affärsmässigare ögon och i första hand söka tekniska lösningar. En sådan är enligt Times att kolkraftverk tar hand om och på olika sätt bearbetar sina egna utsläpp. På sikt kan dessa utsläpp faktiskt utgöra en energikälla i sig! Det gäller helt enkelt att inte fastna för problemen, utan leta efter lösningarna som gagnar oss alla.

2. Slutet nära för den bemannade kundtjänsten.

Självbetjäning är framtiden, och vi har bara sett början på utvecklingen. Snart 100 år har förflutit sedan den första mataffären med självbetjäning öppnade i Memphis i USA 1916. Nu är det dags att ta nästa steg, och många anser att det är först i dag som företagens anledning (billigare, enklare, snabbare) passar överens med konsumenternas (billigare, enklare, snabbare). Frågan är: leder denna utveckling till att vi människor sakta men säkert stressar ihjäl oss genom att ta på oss allt fler uppgifter?

3. Filmstjärnor spelar allt mindre roller.

De stora Hollywoodstjärnorna som tidigare tjänade uppemot 25 miljoner dollar för en film kan se fram emot hårdare tider. Medan filmer med skådespelare som t.ex. Meryl Streep, Tom Cruise, Brad Pitt och George Clooney fullkomligt misslyckas vad gäller biljettintäkter kommer nya, mindre kända filmer och skådespelare och drar in storsummorna. Lägg till detta de tecknade filmernas framsteg där ”skådespelarna” är fiktiva och man kan se en tydlig trend där konsumenterna är ute mer efter substans än yta. För varumärkesinnehavarna är detta goda nyheter då det plötsligt finns fler och nya områden på vilka man kan exponera sig. Det gäller bara att vara smart och snabb så att man hinner med i utvecklingen.

4. Omvänd radikalism.

Sedan den 11 september 2001 har terrorism varit en ständigt närvarande skrämmande faktor är räkna med i våra liv. Bekämpandet av terrorism har ofta utgått från frågan: vad är det som gör att människor tyr sig till terroristgrupperingar? men i dag verkar det mer riktigt att fråga: vad är det som gör att människor bryter med terrorgrupperingar? Genom att följa, analysera och rekrytera före detta terrorister kan anti-terrororganisationer både bättre förstå de bakomliggande skälen till terrorism samt mer konkret försöka få terrorister att bryta sina band till den våldsamma fundamentalismen.

5. Kökskemi.

Det är stor skillnad mellan att koka ett ägg i 60 grader mot 61 grader. Det här är ett kemiskt faktum som de stora matproducenterna i dag drar nytta av i sin produktion men som än så länge inte berör den enskilde hemmakocken. Detta är dock något som trendanalytikerna anser kommer att förändras inom kort. Genom att våra köksapparater blir allt mer avancerade och exakta kommer också vissa matlagningsmetoder som tidigare endast varit stjärnkockar och kemister förunnade också att bli tillgängliga för tisdagskvällens spaghetti och köttbullar. Detta kommer att få stor betydelse för bl.a. tillverkarna av livsmedel och alla dess tillbehör, skribenter av kokböcker och uppsjöarna av tv-kockar.

6. Geo-ingenjörskonst.

Vid sidan om ”för”- och ”emot”-falangerna i klimatdebatten förekommer en vetenskaplig linje som anser att vi handbegripligen bör balansera temperaturökningen i atmosfären. På engelska talar man om ”geoengineering” och hittills har metoderna varit ganska konstruerade, som t.ex. att skicka upp stora speglar som kan reflektera ljuset från solen. Men på senare tid, när effekterna från växthuseffekten blivit allt påtagligare, har allt fler börjat titta på möjligheterna med geo-ingenjörskonst. Nobelpristagaren i fysik Paul Crutzen anser att vi bör sprida ut svavelpartiklar i atmosfären vilka kommer att hindra solstrålningen. Men det är en farlig väg att gå: börjar vi med geo-ingenjörskonst finns det ingen återvändo, utan vi står inför en evig balansakt på farligt hög nivå.

7. På ålderns vår.

I Japan finns drygt 32 000 personer som är över 100 år. I England talar man om en blomstrande ”silver economy” eftersom beräkningar visar att 75 procent av tillgångarna i landet disponeras av personer över 50 år. FN beräknar vidare att en tredjedel av i-världens arbetskraft år 2050 kommer att vara över 50 år. Medelåldern i världen ökar alltså vilket får stora konsekvenser, inte minst för alla de företag och varumärken som säljer tjänster och produkter som riktar sig till medelålders och uppåt.

8. Botandet av ”holländska sjukan”.

Undertecknad kände inte till betydelsen av begreppet ”the dutch disease”, vilket jag antagligen borde göra efter sex års ekonomiska studier på högskolenivå. Uttrycket beskriver ett påstått motsatsförhållande som säger att en nation med stora naturresurser automatiskt kommer att få en nedgång inom tillverkningssektorn (Nederländerna står modell efter att deras export sjönk drastiskt i slutet av 1950-talet efter att man hittat olja i Nordsjön). Ett annat namn är ”tillgångarnas förbannelse” och många länder i Afrika skall lida svårt under denna.

I dag anser dock många forskare, men även praktiker, att det går att organisera bort den ”holländska sjukan”. Time tar upp Norge och Australien som exempel på länder vilka lyckats hantera stora rikedomar från naturresurser utan att riskera demokrati och bredare välstånd. Skeptikerna pekar på Ryssland som ett land i vars kris bottnar i just dessa sammanhang, men jämför med USA för hundra år sedan och man bör kunna se ljuset i tunneln även för den ryska björnen.

9. Kvinnors jobb.

Några av världen mest underproducerande länder är de där kvinnorna har som svårast att få jobb. Eller för den delen utbildning, arbetserfarenhet och/eller tillgång till kapital. Nyliga studier från bl.a. London School of Economics visar att de stater i Indien som driver utvecklingen i landet är de där kvinnorna har störst möjligheter till att bedriva näringsliv.

En av de allra viktigaste faktorerna kring detta är mikrofinansiering, det begrepp som låg till grund för Muhammad Yunus fredspris 2006. Genom mikrolån kan enskilda kvinnor låna så lite som 100 dollar för att t.ex. köpa en symaskin och tyger. Men inget gott som inte har något ont med sig. Det har visat sig väldigt svårt för dessa kvinnor att ta nästa steg: 97 procent av alla kvinnliga företagare i Egypten har färre än fem anställda. Många tror dock att hjälp är på väg, bl.a. genom stora investeringar i främst utbildning för kvinnor.

10. Efter olympiaden.

Det finns två skäl till att tv-program får global uppmärksamhet. Det ena är nyheter och den andra är sport. Nyheter är ur ett marknadsföringsperspektiv ganska svårhanterliga, det går inte att bestämma när, var och hur, och de är ofta av ganska dyster natur. Med andra ord inget bra att associera sitt varumärke eller sina produkter med. Sport å andra sidan är som gjort för reklam, marknadsföring och varumärkesbyggande. Allt finns där: hjärta, smärta, handling som skriver sig själv och drama som får folk att jubla och gråta om vartannat.

Att det finns en global marknad för sport har några av världens mest framgångsrika ligor tagit fasta på, och man har börjat såväl turnera som leja ut franschiserättigheter. Främst är det de stora amerikanska ligorna NFL (amerikansk football), NBA (basket) och MLB (baseball) som har tagit steget, men även engelska Premier League och Cricket World Cup ser sig om efter ny mark.

--

En hel del intressant information att begrunda, tar nog minst hela påsken för att det skall börja sjunka in!

//Christian Bye, chefred.

BrandWeek tar upp det intressanta begreppet reverse product placement. Tanken är helt enkelt att man först introducerar en produkt i en fiktiv värld, t.ex. en tecknad serie, ett tv-spel eller en on-line community som Second Life, för att sedan ”placera” den i verkliga livet. Genom att göra på detta sätt kan man bl.a. nå målgrupper som annars kan vara svåra att komma åt.

Exempel på fenomenet är t.ex. restaurangen Bubba Gump Shrimp Co, Willy Wonka choklad och godiset Bertie Bott’s Every Flavor Beans, hämtade från filmerna Forrest Gump, Kalle och Chokladfabriken respektive Harry Potter.

I tv-spelens värld är de fiktiva varumärkena många, men representanter för Take 2 Interactive som ligger bakom den framgångsrika spelserien Grand Theft Auto säger till BrandWeek att de inte förbereder några lanseringar i den ”verkliga” världen just nu. Trots detta har man redan lanserat en webbsajt för det fiktiva varumärket Cluckin’ Bell där även den lika fiktiva drycken Sprunk går att välja till sitt Cluckin' Huge Meal.

Finns det då några svenska fiktiva varumärken som man skulle kunna tänka sig kan ta steget till verkligheten? Här på redaktionen tror vi att Bamses Dunderhonung eventuellt skulle kunna bli en riktig succé bland både barn och föräldrar, framför allt då en KRAV-märkt variant.

//Christian Bye, chefred.

Hittade även följande dialog på MacWorld Forum, där arg konsument får Media Markt i Norrköping att dra öronen åt sig gällande tilltalet i nedan nämnda annons. 

Läs brevet här.

//Christian Bye, chefredaktör

Med anledning av föregående inlägg vill jag tillägga att MacForum håller på att färdigställa världens (!) största Apple Premium Reseller-butik i Nordstan i Göteborg. Det skall även vara världens femte största Applebutik, totalt räknat.

Läs mer på Macfeber.

//Christian Bye, chefredaktör

Datortillverkaren Apple är kända bland annat på grund av sina väldesignade produkter, gedigna kvalitet och användarvänlighet. Runt om i världen finns det lika väldesignade Apple Stores där den särskilda Apple-känslan förmedlas i varje detalj.

I slutet av förra året annonserades att Apple skulle öppna sin första butik i Sverige. Stor nyfikenhet rådde: skulle den ligga vid flashiga Stureplan, på creddiga Söder eller kanske i någon ny spännande del av Göteborgs eller Malmös hamnkvarter? Svaret blev: Köpcenter 421 i Högsbo, Västra Frölunda, närmare bestämt på tyska teknikkedjan Media Markt.

Kanske bestämde sig Apple för att samarbete med Media Markt på grund av de väl tilltagna öppettiderna (10-20 mån–fre, 10–17 lör-sön) vilket torde vara enda synbara anledningen. Apple Stores kännetecknas ju annars bland annat av att det är Apple som leder showen, med andra kompletterande starka varumärken på andrafiolen i form av skrivare, hårddiskar och väskor. På Media Markt blir det tvärt om, Apple får trängas med en rad andra märken, varav flertalet konkurrerar genom pris. 

Det riktiga svaret ligger förstås i att Sverige är en tredjeklassens marknad för Apple med sina futtiga 9 miljoner invånare. Det finns ingen anledning att lägga mängder av tid och pengar på att ta en egen premiumposition, Apple lyfts redan fram på prominent plats hos en rad återförsäljare. Istället valde man att testa en breddning av marknaden.

Tyvärr är bredd ett ganska trubbigt verktyg. Ett exempel är en av Media Markts senare reklamkampanjer där kedjans ansikte utåt, den rättframme fotbollstränaren Peter Antoine, säljer in en bärbar LG-dator med orden ”Kompis. Det här är ingen bebisdator med äpplen på.” Här får Apple tydligt erfara hur det är att inte själva bestämma allt kring hur varumärket presenteras, och resultatet blir kritik på ett av de historiskt sett känsligaste områdena: att Apple inte skulle vara en "riktig" dator. 

Här kan man förstås diskutera nivån av ironi etc. i reklamen, men för Apple bör ändå resultatet vara negativt. Varför skall Media Markts kunder köpa en bebisdator för 10 000 kronor när man kan få en LG för 2 990 kronor? Svaret på den frågan har kostat Apple mängder med pengar och tid att svara på via marknadskommunikation de senaste åren, vilket man har gjort det med den äran. Genom framgångarna med musikspelaren iPod, mjukvaran iTunes och rejäla prissänkningar samt bantning av antalet produkter har Apple visat att de är en tung aktör på teknikmarknaden som kan konkurrera på alla plan och inte bara design.

Nu blir frågan: kommer Apple att på något sätt att invända mot denna reklamkampanj, eller ”bryr” man sig inte? För det kan väl knappast vara så att Media Markt låtit Apple godkänna annonsen?

//Christian Bye, chefredaktör

Detta är det första inlägget på BrandManagers blogg. Det är fredag, klockan är 16.50 och det är dags att göra helg. På lördag är det Melodifestival med allt vad det innebär, för övrigt tar vi det lugnt och förbereder oss för den officiella lanseringen av BM Blogg på måndag!

Ha en trevlig helg!

//Redaktionen