1. Nationella intressen fungerar inte på sikt.
Vår gemensamma överlevnad kräver globala lösningar, och den viktigaste är ”sustainable development”. FN beräknar att vi kommer att vara drygt nio miljarder människor på jorden år 2050 och om det skall fungera rent praktiskt måste vi inse att utveckling inte längre kan ske endast på en eller några kontinenter. Vi måste betrakta problem som t.ex. klimatförändringar med affärsmässigare ögon och i första hand söka tekniska lösningar. En sådan är enligt Times att kolkraftverk tar hand om och på olika sätt bearbetar sina egna utsläpp. På sikt kan dessa utsläpp faktiskt utgöra en energikälla i sig! Det gäller helt enkelt att inte fastna för problemen, utan leta efter lösningarna som gagnar oss alla.
2. Slutet nära för den bemannade kundtjänsten.
Självbetjäning är framtiden, och vi har bara sett början på utvecklingen. Snart 100 år har förflutit sedan den första mataffären med självbetjäning öppnade i Memphis i USA 1916. Nu är det dags att ta nästa steg, och många anser att det är först i dag som företagens anledning (billigare, enklare, snabbare) passar överens med konsumenternas (billigare, enklare, snabbare). Frågan är: leder denna utveckling till att vi människor sakta men säkert stressar ihjäl oss genom att ta på oss allt fler uppgifter?
3. Filmstjärnor spelar allt mindre roller.
De stora Hollywoodstjärnorna som tidigare tjänade uppemot 25 miljoner dollar för en film kan se fram emot hårdare tider. Medan filmer med skådespelare som t.ex. Meryl Streep, Tom Cruise, Brad Pitt och George Clooney fullkomligt misslyckas vad gäller biljettintäkter kommer nya, mindre kända filmer och skådespelare och drar in storsummorna. Lägg till detta de tecknade filmernas framsteg där ”skådespelarna” är fiktiva och man kan se en tydlig trend där konsumenterna är ute mer efter substans än yta. För varumärkesinnehavarna är detta goda nyheter då det plötsligt finns fler och nya områden på vilka man kan exponera sig. Det gäller bara att vara smart och snabb så att man hinner med i utvecklingen.
4. Omvänd radikalism.
Sedan den 11 september 2001 har terrorism varit en ständigt närvarande skrämmande faktor är räkna med i våra liv. Bekämpandet av terrorism har ofta utgått från frågan: vad är det som gör att människor tyr sig till terroristgrupperingar? men i dag verkar det mer riktigt att fråga: vad är det som gör att människor bryter med terrorgrupperingar? Genom att följa, analysera och rekrytera före detta terrorister kan anti-terrororganisationer både bättre förstå de bakomliggande skälen till terrorism samt mer konkret försöka få terrorister att bryta sina band till den våldsamma fundamentalismen.
5. Kökskemi.
Det är stor skillnad mellan att koka ett ägg i 60 grader mot 61 grader. Det här är ett kemiskt faktum som de stora matproducenterna i dag drar nytta av i sin produktion men som än så länge inte berör den enskilde hemmakocken. Detta är dock något som trendanalytikerna anser kommer att förändras inom kort. Genom att våra köksapparater blir allt mer avancerade och exakta kommer också vissa matlagningsmetoder som tidigare endast varit stjärnkockar och kemister förunnade också att bli tillgängliga för tisdagskvällens spaghetti och köttbullar. Detta kommer att få stor betydelse för bl.a. tillverkarna av livsmedel och alla dess tillbehör, skribenter av kokböcker och uppsjöarna av tv-kockar.
6. Geo-ingenjörskonst.
Vid sidan om ”för”- och ”emot”-falangerna i klimatdebatten förekommer en vetenskaplig linje som anser att vi handbegripligen bör balansera temperaturökningen i atmosfären. På engelska talar man om ”geoengineering” och hittills har metoderna varit ganska konstruerade, som t.ex. att skicka upp stora speglar som kan reflektera ljuset från solen. Men på senare tid, när effekterna från växthuseffekten blivit allt påtagligare, har allt fler börjat titta på möjligheterna med geo-ingenjörskonst. Nobelpristagaren i fysik Paul Crutzen anser att vi bör sprida ut svavelpartiklar i atmosfären vilka kommer att hindra solstrålningen. Men det är en farlig väg att gå: börjar vi med geo-ingenjörskonst finns det ingen återvändo, utan vi står inför en evig balansakt på farligt hög nivå.
7. På ålderns vår.
I Japan finns drygt 32 000 personer som är över 100 år. I England talar man om en blomstrande ”silver economy” eftersom beräkningar visar att 75 procent av tillgångarna i landet disponeras av personer över 50 år. FN beräknar vidare att en tredjedel av i-världens arbetskraft år 2050 kommer att vara över 50 år. Medelåldern i världen ökar alltså vilket får stora konsekvenser, inte minst för alla de företag och varumärken som säljer tjänster och produkter som riktar sig till medelålders och uppåt.
8. Botandet av ”holländska sjukan”.
Undertecknad kände inte till betydelsen av begreppet ”the dutch disease”, vilket jag antagligen borde göra efter sex års ekonomiska studier på högskolenivå. Uttrycket beskriver ett påstått motsatsförhållande som säger att en nation med stora naturresurser automatiskt kommer att få en nedgång inom tillverkningssektorn (Nederländerna står modell efter att deras export sjönk drastiskt i slutet av 1950-talet efter att man hittat olja i Nordsjön). Ett annat namn är ”tillgångarnas förbannelse” och många länder i Afrika skall lida svårt under denna.
I dag anser dock många forskare, men även praktiker, att det går att organisera bort den ”holländska sjukan”. Time tar upp Norge och Australien som exempel på länder vilka lyckats hantera stora rikedomar från naturresurser utan att riskera demokrati och bredare välstånd. Skeptikerna pekar på Ryssland som ett land i vars kris bottnar i just dessa sammanhang, men jämför med USA för hundra år sedan och man bör kunna se ljuset i tunneln även för den ryska björnen.
9. Kvinnors jobb.
Några av världen mest underproducerande länder är de där kvinnorna har som svårast att få jobb. Eller för den delen utbildning, arbetserfarenhet och/eller tillgång till kapital. Nyliga studier från bl.a. London School of Economics visar att de stater i Indien som driver utvecklingen i landet är de där kvinnorna har störst möjligheter till att bedriva näringsliv.
En av de allra viktigaste faktorerna kring detta är mikrofinansiering, det begrepp som låg till grund för Muhammad Yunus fredspris 2006. Genom mikrolån kan enskilda kvinnor låna så lite som 100 dollar för att t.ex. köpa en symaskin och tyger. Men inget gott som inte har något ont med sig. Det har visat sig väldigt svårt för dessa kvinnor att ta nästa steg: 97 procent av alla kvinnliga företagare i Egypten har färre än fem anställda. Många tror dock att hjälp är på väg, bl.a. genom stora investeringar i främst utbildning för kvinnor.
10. Efter olympiaden.
Det finns två skäl till att tv-program får global uppmärksamhet. Det ena är nyheter och den andra är sport. Nyheter är ur ett marknadsföringsperspektiv ganska svårhanterliga, det går inte att bestämma när, var och hur, och de är ofta av ganska dyster natur. Med andra ord inget bra att associera sitt varumärke eller sina produkter med. Sport å andra sidan är som gjort för reklam, marknadsföring och varumärkesbyggande. Allt finns där: hjärta, smärta, handling som skriver sig själv och drama som får folk att jubla och gråta om vartannat.
Att det finns en global marknad för sport har några av världens mest framgångsrika ligor tagit fasta på, och man har börjat såväl turnera som leja ut franschiserättigheter. Främst är det de stora amerikanska ligorna NFL (amerikansk football), NBA (basket) och MLB (baseball) som har tagit steget, men även engelska Premier League och Cricket World Cup ser sig om efter ny mark.
--
En hel del intressant information att begrunda, tar nog minst hela påsken för att det skall börja sjunka in!
//Christian Bye, chefred.
